Efter att vi ätit middag, enligt vanlig japansk kultur att man plockar lite från alla faten, öppnade sällskapet (7 pers) en flaska whisky och alla hade en trevlig stund.
Jag visste att tågen slutade gå vid 01 och att jag tidigare behövt ta det sista tåget vid 0:44, därav gick jag vid 23:30 för att ha gott om tid att ta ett tåg tillbaka till Fujimino. När jag sätter mig på tåget vid 0:15 (tåget går 0:35) får jag efter ett tag höra ordet "Narimasu". Narimasu är en ort som ligger en tredjedel på vägen ut till Fujimino. Efter att jag hör avgångssignalen ljuda katapultar jag mig ut genom dörren och frågar om det går till Fujimino. Nej, så klart inte. Hur kommer jag dit? Taxi. Hur dyrt som helst.
Så jag kollar runt med andra tåg, inga går till Fujimino och stationen håller på att stänga. Ut från Ikebukuro station där jag är, ser att McD har öppet 24 timmar och bestämmer mig för att ta en kort sväng förbi ett internetcafé och stöter där på två norrmän. Jag förklarar läget och säger att jag skall gå och sova på McD (vilket är väldigt vanligt här om man varit ute och festat). Ej optimalt men det funkar.
Sitter på McD i 40 min innan jag blir utkastad för de skall städa lokalerna. Jahapp, 3,5 timme i ett kyligt Ikebukuro skall dödas. Det är inte så bistert som i Sverige så klart men fortfarande väldigt drygt med tanke på att jag skall jobba dagen efter.
Möter dock de två norrmännen i entrén till McD och de säger att de letade efter mig. De har ett hotellrum inte långt där ifrån och säger att jag gärna får hänga där tills mitt första tåg går vid kl 5. Altruism, generositet och allt vad man kan säga, det var väldigt uppskattat. Vi gick och köpte lite kvällssnacks och jag fick sova i några timmar, med täcke t.o.m! Skandinaver i nöd, Norge fick pluspoäng i mina ögon. Heia Norge.
Jag, Norrman 1 och Kong Karlsen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar